Projektet Digilab har nu körts igång och eftersom detta projekt är sprillans nytt så följer nu en kortare presentation av projektet.
Vad är då Digilab och vad är dess verksamhet?
Finansiering och uppdraget har getts av Finlandssvenska kulturfonden för att utröna möjligheterna till att producera en fortbildningsmodell för digitaliserat lärande samt en modell för utarbetande av distanskurser med inriktningen på svenskfinland. Tanken är att detta projekt skall leda fram till ett fungerande fortbildningskoncept som skulle kunna fungera för olika former av teknikstött lärande och som förhoppningsvis skall komma till gagn för en bred publik och fortbildare.
Finansiering och uppdraget har getts av Finlandssvenska kulturfonden för att utröna möjligheterna till att producera en fortbildningsmodell för digitaliserat lärande samt en modell för utarbetande av distanskurser med inriktningen på svenskfinland. Tanken är att detta projekt skall leda fram till ett fungerande fortbildningskoncept som skulle kunna fungera för olika former av teknikstött lärande och som förhoppningsvis skall komma till gagn för en bred publik och fortbildare.
I anvisningarna ifrån Finlandssvenska kulturfonden kan man läsa:
Styrelsen beviljar GNet 30 000 € för att utveckla en fortbildningsmodell för gymnasielärare i alla gymnasieringar i fråga om teknikstött lärande och utarbetande av distanskurser. Fortbildningen kan börja med de ämnen som först berörs av studentexamensreformen 2016. Styrelsen har beredskap till fortsatt stöd ifall GNet lyckas starta en fortbildning som involverar de övriga ringarna. Det förutsätter en rapport om arbetets gång och resultat per 15.3.2014 och en ansökan jämte finansieringsplan för fortsatt arbete. Beloppet tas ur styrelsens medel för 2013.
Digilabs verksamhet
Vi som sitter i arbetsgruppen för Digilab är
Maria Malin
Utredare vid Borgå stads bildningsbyrå
Johan Gulin
Lärare i historia och religion vid Gymnasiet Grankulla samskola och projektkoordinator för GNet
Hannu Ollikainen
Rektor för Sibbo Gymnasium
Monica Johansson
Rektor för Borgå Gymnasium
Maria Malin
Utredare vid Borgå stads bildningsbyrå
Johan Gulin
Lärare i historia och religion vid Gymnasiet Grankulla samskola och projektkoordinator för GNet
Hannu Ollikainen
Rektor för Sibbo Gymnasium
Monica Johansson
Rektor för Borgå Gymnasium
De område som vi har berört och diskuterat under inledningsfasen och som vi tror kan ligga som grund för en fortbildningsmodell är följande.
Inom en snar framtid så är tanken att studentskrivningarna skall digitaliseras och den tilltänkta tidtabellen för digitaliseringen inom pilotämnena är:
•Ht 16: tyska, geografi, filosofi
•Vt 17: franska, samhällslära, psykologi
Det som är viktigt att notera är det faktum att alla ämnen inom gymnasierna berörs så vi anser, inom arbetsgruppen, att man borde ta tag i digitaliseringen inom alla ämnen och inte bara inom de så kallade "pilotämnena". De ovanstående ämnena är först, i studentskrivningssammanhang, men detta betyder ingalunda att de övriga ämnena kan skjuta upp eller senarelägga sin digitalisering. Med tanke på tidtabellen så skulle det vara nyttigare att skriva om denna helt och hållet och hellre se till elevernas behov. De elever som inleder sina gymnasiestudier ht 2014 så kommer att skriva stora delar av sin studentskrivning på en digitaliserad bas. Vi i arbetsgruppen anser att tidtabellen borde slopas helt och alla ämnen skall samtidigt digitaliseras för att tillgodose eleverna behov av digitalisering.
När vi körde igång arbetet så kunde man konstatera att det finns endel referenser som vi kan ta del av och de vi kunde konstatera fanns nära oss och som på ett överskådligt sätt kunde sättas i system är:
(Under varje punkt så finns en kortare förklaring samt en länk så att du kan ytterligare förkovra dig i ämnet.)
•SAMR-modellen
Den används att synliggöra hur och varför man omdefinierar uppdraget i en undervisningssituation med hjälp av ny digital teknik. SAMR-modellen är uppbyggd i fyra olika steg och stegen är fördelade på två nivåer. En modell som man kan bekanta sig ytterligare med genom att följa länken:
http://fjardenyckeln.se/?p=588
•Isoverstas lärarfortbildning (2006-2014)
Isoverstas är en finsk samarbetsorganisation som stöder medlemsorganisationer genom att erbjuda verktyg och innehåll/tillgång till nätinlärning genom att säkra utbud av denssamma och försäkra sig om resultat av inlärningen.
http://www.isoverstas.fi/
•Digabi
Digabi är ett projekt vid studentexamensnämnden. På webbplatsen Digabi.fi ges information om t.ex. de olika etapperna i arbetet samt de kommande tidtabellerna för digitaliseringen. På webbplatsen så funderar man även över olika val av teknologi och vilka systemkrav som krävs för de olika systemen. Positivt med webbplatsen är att man försöker lägga fram olika programvaror och berätta om för- och nackdelar med dessa.
http://digabi.fi/doku.php?id=start
•Schildts & Söderströms läromedelsredaktörer
Behöver knappast någon närmare presentation men dessa rader lånade jag från deras hemsida: "Både tryckt och digitalt material, redskap som är skräddarsydda för den finlandssvenska grundskolan och gymnasiet."
http://www.sets.fi/
•Ann Sandelins avsnitt om lärarfortbildning
För att komma i kontakt med hennes undersökningen så ber vi er kontakta Ann Sandelin direkt eller Finlandssvenska kulturfonden. En kortare sammanfattning, av hennes undersökning, finns att hämta här!
•Universitetens nätkurser och erfarenheter
Inom universitetsvärlden så har man redan länge arbetat med nätbaserad undervisning. En gruppering som visat intresse av att samarbeta med GNet är rådet för pedagogisk forskning. På deras hemsida så presenterar man sig som "Rådet består av ansvarspersonerna för fakultetens enheter, forskning och forskarutbildning. Utöver professorskåren samlar fakulteten bred pedagogisk kompetens genom docenter och forskningspersonal med olika inriktningar."
http://www.abo.fi/institution/rfu
•Idrottsgymnasiernas metoder
Eftersom många idrottsgymnasier har redan i ett tidigt skede använt sig av digitala hjälpmedel för att hålla kontakten med sina idrottsutövande elever så tror vi att idrottsgymnaiserna skulle kunna bli en viktig och hittills outnyttjad resurs.
•GNets egna erfarenheter
Efter att ha jobbat med nätundervisning under det första året så har vi även inom GNet en del erfarenhet och det börjar så småningom utkristallisera sig en övergripande syn på behov på vidareutbildning och nödvändigheter inom det digitala området som man inte klarar sig utan i en digitaliserad värld.
•Östnylands OSAAVA/KUNNIG erfarenheter
Ett prisbelönt projekt där man tar fram ledorden: UTREDA (behovet av fortbildning), UTVECKLA (genom kvalitetshöjande fortbildningar) och UTBILDA (genom mångsidighet och motivation).
http://peda.net/veraja/osaava/osaavakunnig
•Tänkbara fortbildare?
Har du förslag till fortbildare/föreläsare, ta gärna kontakt med oss i arbetsgruppen?
Vid användandet av digitala hjälpmedel så blir även användandet av olika tjänster, via nätet, allt viktigare. Vilka arbetsredskap kommer att bli till nytta för både elever och lärare?
•Moodle
En öppen programvaruplattform för e-lärande, en så kallad lärplattform. Plattformen har en stor användarbas med 70 000 registrerade installationer med 63 miljoner användare. I Finland så använder sig bland annat Helsingfors Universitet och Åbo Akademi sig av denna tjänst vilken skulle kunna introduceras till gymnasieeleverna redan i den grundläggande utbildningen.
https://moodle.org/?lang=sv
•Fronter
På Fronters hemsida så presenteras Fronter som ett verktyg för en personlig lärmiljö där man skapa och sparar personliga kontakter, filer, resurser och dokument, och tar del av gemensam information från skolan. Allt är lagrat på en säker plats och du har tillgång till informationen när som helst och var som helst. En bättre organistation för ett bättre resultat.
http://se.fronter.info/product/
•Molntjänster
I den digitaliserade världen så finns det olika sätt och system att både spara och dela datorfiler och annan information över nätet. Dessa används även av många som säkerhetskopieringar/backup för filerna. Eftersom denna information inte sparas på någon specifik dator så kommer man åt materialet så länge man har en uppkoppling. Dessa tjänster erbjuds i både gratis och betalversioner. Fördelar med molntjänster är att användaren inte själv behöver uppdatera, installera eller ta säkerhetskopior av sin data. Detta sköter leverantören av molntjänsten åt användaren.
https://www.dropbox.com/
https://skydrive.live.com
Har du, som läsare/pedagog, exempel på andra molnbaserde tjänster? Ta gärna kontakt med oss i arbetsgruppen.
•Virtuella klassrum
Detta är en webbaserad kursmiljö ursprungligen avsedd för nätbaserade distanskurser, men som idag i allt högre grad även används som komplement till traditionell undervisning, för e-lärande och flexibelt lärande. En lärplattform kan beskrivas som ett virtuellt klassrum där kursdeltagare och lärare för en specifik kurs kan kommunicera säkert med varandra, och utbyta lösenordsskyddade dokument. Lärplattformen hanterar kursuppföljning och kursadministration, exempelvis resultatlistor, automaträttade prov, digitalt kursinnehåll i exempelvis text- och videoformat och inlämningskorgar för redovisningsuppgifter.
_
Andra frågor som lärare måste utröna är hur man ska beakta det material som finns tillgängligt på nätet och i vilken utsträckning som man kan använda sig av materialet på nätet.
•Upphovsrätten, vad är tillåtet och icka tillåtet material att använda sig av inom utbildningsväsendet?
•Materiallicenser/programlicenser, vad måste den "moderna" läraren känna till och vad borde införskaffas till skolorna?
Det som vi vill söka svar på är följande delkomponenter. Vi, inom arbetsgruppen för Digilab, anser att följande områden måste utrönas och ges ett svar på genom att ordna fortbildning inom är:
•Minimikrav? Vad måste alla lärare kunna år 2016?
•Bästa sättet att hjälpa lärare utveckla sin egen undervisning?
•Finns det redan nu bra läromedel som kombinerar nya pedagogiska metoder med lärarhandledningar (steg för steg-instruktioner)
•Ht 16: tyska, geografi, filosofi
•Vt 17: franska, samhällslära, psykologi
Det som är viktigt att notera är det faktum att alla ämnen inom gymnasierna berörs så vi anser, inom arbetsgruppen, att man borde ta tag i digitaliseringen inom alla ämnen och inte bara inom de så kallade "pilotämnena". De ovanstående ämnena är först, i studentskrivningssammanhang, men detta betyder ingalunda att de övriga ämnena kan skjuta upp eller senarelägga sin digitalisering. Med tanke på tidtabellen så skulle det vara nyttigare att skriva om denna helt och hållet och hellre se till elevernas behov. De elever som inleder sina gymnasiestudier ht 2014 så kommer att skriva stora delar av sin studentskrivning på en digitaliserad bas. Vi i arbetsgruppen anser att tidtabellen borde slopas helt och alla ämnen skall samtidigt digitaliseras för att tillgodose eleverna behov av digitalisering.
När vi körde igång arbetet så kunde man konstatera att det finns endel referenser som vi kan ta del av och de vi kunde konstatera fanns nära oss och som på ett överskådligt sätt kunde sättas i system är:
(Under varje punkt så finns en kortare förklaring samt en länk så att du kan ytterligare förkovra dig i ämnet.)
•SAMR-modellen
Den används att synliggöra hur och varför man omdefinierar uppdraget i en undervisningssituation med hjälp av ny digital teknik. SAMR-modellen är uppbyggd i fyra olika steg och stegen är fördelade på två nivåer. En modell som man kan bekanta sig ytterligare med genom att följa länken:
http://fjardenyckeln.se/?p=588
•Isoverstas lärarfortbildning (2006-2014)
Isoverstas är en finsk samarbetsorganisation som stöder medlemsorganisationer genom att erbjuda verktyg och innehåll/tillgång till nätinlärning genom att säkra utbud av denssamma och försäkra sig om resultat av inlärningen.
http://www.isoverstas.fi/
•Digabi
Digabi är ett projekt vid studentexamensnämnden. På webbplatsen Digabi.fi ges information om t.ex. de olika etapperna i arbetet samt de kommande tidtabellerna för digitaliseringen. På webbplatsen så funderar man även över olika val av teknologi och vilka systemkrav som krävs för de olika systemen. Positivt med webbplatsen är att man försöker lägga fram olika programvaror och berätta om för- och nackdelar med dessa.
http://digabi.fi/doku.php?id=start
•Schildts & Söderströms läromedelsredaktörer
Behöver knappast någon närmare presentation men dessa rader lånade jag från deras hemsida: "Både tryckt och digitalt material, redskap som är skräddarsydda för den finlandssvenska grundskolan och gymnasiet."
http://www.sets.fi/
•Ann Sandelins avsnitt om lärarfortbildning
För att komma i kontakt med hennes undersökningen så ber vi er kontakta Ann Sandelin direkt eller Finlandssvenska kulturfonden. En kortare sammanfattning, av hennes undersökning, finns att hämta här!
•Universitetens nätkurser och erfarenheter
Inom universitetsvärlden så har man redan länge arbetat med nätbaserad undervisning. En gruppering som visat intresse av att samarbeta med GNet är rådet för pedagogisk forskning. På deras hemsida så presenterar man sig som "Rådet består av ansvarspersonerna för fakultetens enheter, forskning och forskarutbildning. Utöver professorskåren samlar fakulteten bred pedagogisk kompetens genom docenter och forskningspersonal med olika inriktningar."
http://www.abo.fi/institution/rfu
•Idrottsgymnasiernas metoder
Eftersom många idrottsgymnasier har redan i ett tidigt skede använt sig av digitala hjälpmedel för att hålla kontakten med sina idrottsutövande elever så tror vi att idrottsgymnaiserna skulle kunna bli en viktig och hittills outnyttjad resurs.
•GNets egna erfarenheter
Efter att ha jobbat med nätundervisning under det första året så har vi även inom GNet en del erfarenhet och det börjar så småningom utkristallisera sig en övergripande syn på behov på vidareutbildning och nödvändigheter inom det digitala området som man inte klarar sig utan i en digitaliserad värld.
•Östnylands OSAAVA/KUNNIG erfarenheter
Ett prisbelönt projekt där man tar fram ledorden: UTREDA (behovet av fortbildning), UTVECKLA (genom kvalitetshöjande fortbildningar) och UTBILDA (genom mångsidighet och motivation).
http://peda.net/veraja/osaava/osaavakunnig
•Tänkbara fortbildare?
Har du förslag till fortbildare/föreläsare, ta gärna kontakt med oss i arbetsgruppen?
Vid användandet av digitala hjälpmedel så blir även användandet av olika tjänster, via nätet, allt viktigare. Vilka arbetsredskap kommer att bli till nytta för både elever och lärare?
•Moodle
En öppen programvaruplattform för e-lärande, en så kallad lärplattform. Plattformen har en stor användarbas med 70 000 registrerade installationer med 63 miljoner användare. I Finland så använder sig bland annat Helsingfors Universitet och Åbo Akademi sig av denna tjänst vilken skulle kunna introduceras till gymnasieeleverna redan i den grundläggande utbildningen.
https://moodle.org/?lang=sv
•Fronter
På Fronters hemsida så presenteras Fronter som ett verktyg för en personlig lärmiljö där man skapa och sparar personliga kontakter, filer, resurser och dokument, och tar del av gemensam information från skolan. Allt är lagrat på en säker plats och du har tillgång till informationen när som helst och var som helst. En bättre organistation för ett bättre resultat.
http://se.fronter.info/product/
•Molntjänster
I den digitaliserade världen så finns det olika sätt och system att både spara och dela datorfiler och annan information över nätet. Dessa används även av många som säkerhetskopieringar/backup för filerna. Eftersom denna information inte sparas på någon specifik dator så kommer man åt materialet så länge man har en uppkoppling. Dessa tjänster erbjuds i både gratis och betalversioner. Fördelar med molntjänster är att användaren inte själv behöver uppdatera, installera eller ta säkerhetskopior av sin data. Detta sköter leverantören av molntjänsten åt användaren.
https://www.dropbox.com/
https://skydrive.live.com
Har du, som läsare/pedagog, exempel på andra molnbaserde tjänster? Ta gärna kontakt med oss i arbetsgruppen.
•Virtuella klassrum
Detta är en webbaserad kursmiljö ursprungligen avsedd för nätbaserade distanskurser, men som idag i allt högre grad även används som komplement till traditionell undervisning, för e-lärande och flexibelt lärande. En lärplattform kan beskrivas som ett virtuellt klassrum där kursdeltagare och lärare för en specifik kurs kan kommunicera säkert med varandra, och utbyta lösenordsskyddade dokument. Lärplattformen hanterar kursuppföljning och kursadministration, exempelvis resultatlistor, automaträttade prov, digitalt kursinnehåll i exempelvis text- och videoformat och inlämningskorgar för redovisningsuppgifter.
_
Andra frågor som lärare måste utröna är hur man ska beakta det material som finns tillgängligt på nätet och i vilken utsträckning som man kan använda sig av materialet på nätet.
•Upphovsrätten, vad är tillåtet och icka tillåtet material att använda sig av inom utbildningsväsendet?
•Materiallicenser/programlicenser, vad måste den "moderna" läraren känna till och vad borde införskaffas till skolorna?
Det som vi vill söka svar på är följande delkomponenter. Vi, inom arbetsgruppen för Digilab, anser att följande områden måste utrönas och ges ett svar på genom att ordna fortbildning inom är:
•Minimikrav? Vad måste alla lärare kunna år 2016?
•Bästa sättet att hjälpa lärare utveckla sin egen undervisning?
•Finns det redan nu bra läromedel som kombinerar nya pedagogiska metoder med lärarhandledningar (steg för steg-instruktioner)
|
Tanken med denna sida är att den är levande och att vi så ofta vi kan sätter in nytt och uppdaterar befintligt material. Sidan är till för alla som intresserar sig för fortbildning och att man är varmt välkommen att bidra med förslag och synpunkter.
Kontaktuppgifter till arbetsgruppen: Maria Malin [email protected] Johan Gulin [email protected] Hannu Ollikainen [email protected] Monica Johansson [email protected] |
Vill man skicka kommentarer eller synpunkter till hela arbetsgruppen så kan man använda sig av nedanstående kontakt:
|
Arbetsgruppens möten
Nedan så finns sammanfattningar av de möten som arbetsgruppen haft.
|
Arbetsgruppsmöte i Sibbo.
- länktips och diskussioner - samarbete med lektion.se - bildningsalliansen - projektet kunnig |
Arbetsgruppsmöte i Sibbo
- åtgärder och beslut - ekonomi - rapportering till kulturfonden |
Arbetsgruppsmöte i Sibbo
- Utvärdering av testwebbinariet
- Samarbetet med lektion.se - ITK-mässan |
Arbetsgruppsmöte i Sibbo
- offert från lektion.se - webinariediskusison med Johanni Larjanko |
